Psykoterapi

Psykoterapi innebär att genom samtal försöka hjälpa människor med psykiska eller känslomässiga svårigheter. Psykoterapi kan hjälpa till att kontrollera eller minska besvär, för att på så sätt fungera bättre och öka det generella måendet. Vanliga problem som människor väljer att arbeta med i psykoterapi är bland andra ångest, depression, problem i relationer, traumatiska upplevelser, ätstörningar, sömnsvårigheter och stress. Psykoterapi kan vara alltifrån ett fåtal samtal, till längre, kontinuerliga kontakter. Målet med psykoterapin formas i samarbete mellan den som söker terapi och terapeuten. Psykoterapin sker givetvis under tystnadsplikt.

ISTDP och affektfokuserad terapi

Intensive Short Term Dynamic Psychotherapy är en korttidsterapi utvecklad av Habib Davanloo. Metoden har visat sig verksam vid en rad psykiska besvär så som ångest, depression, personlighetssvårigheter och somatiska besvär. Metoden vilar på psykodynamisk grund och bygger bland annat på anknytningsteori. Terapin har ett känslomässigt fokus och det terapeutiska arbetet betraktar undvikande av smärtsamma känslor som en central del i utvecklandet av ångest, depression och andra psykiska besvär. I terapin sker ett arbete både med känslor, tankar, beteenden och ångest.

ISTDP har visat sig ha gott vetenskapligt stöd och används bland annat inom vissa delar av vuxenpsykiatrin i Sverige idag.

Relationell psykoterapi

Relationell psykoterapi kan hjälpa människor att upptäcka vilken roll relationer spelar i deras vardagliga upplevelser, och därigenom försöka hjälpa att förstå mönster i tankar och känslor gentemot sig själv och andra. Ofta visar sig de problem och svårigheter som personen vill ha hjälp med även i relationen till terapeuten. Det terapeutiska arbetet kan utveckla förmågan att mentalisera, att tänka kring relationer, och det som pågår i kontakten med andra människor, samt med att hantera de känslor som väcks i relationer.

Hur går det till?

Terapin inleds med ett första samtal där syftet är att skapa en gemensam förståelse för de svårigheter som personen vill ha hjälp med. En gemensam problemformulering och målsättning skapas i samförstånd. Därefter kan terapin variera i längd och frekvens beroende på önskemål och problembild. Ibland kan det räcka med ett fåtal samtal, medan det ofta handlar om längre, kontinuerlig, kontakt.